Depression drabbar ungefär 25% av alla kvinnor och 20% av alla män någon gång i livet. Symtom kan vara att man tappar hopp om framtiden, känner meningslöshet, är nedstämd mer eller mindre hela dagarna och slutar göra saker för att ingenting känns roligt längre.

Man kan få sömnrubbningar, kan gå ner eller upp vikt. Depressioner kan uppstå som resultat av något annat psykologiskt problem och i sådant fall bör det problemet ses över för att kunna häva depressionen.

Kronisk smärta innebär att man på ett eller annat sätt, ständigt upplever smärtsensationer någonstans i kroppen. I många fall finns det ingen medicinsk väg ut ur smärtan. Genom att förhålla sig till smärtan på ett felaktigt sätt kan den upplevas som värre än vad den är.

Man kanske undviker att göra saker som man gjorde tidigare eller fixerar sig vid att tänka kring upplevelsen på ett destruktivt sätt. Det kan vara en hjälp att lära sig leva med smärtan, acceptera den och förhålla sig till smärtan på ett nytt och mer adaptivt sätt.

Ungefär 3-5% av befolkningen lider av generaliserat ångestsyndrom. Det tar sig uttryck i en ständig och överdriven oro för olika saker som t ex kan beröra ekonomi, hälsa, eller relationer. Oron kan bli okontrollerbar och då kan det handla om att man oroar sig för att man oroar sig.

För att reducera det obehag oron ger söker man försäkra sig om att oron inte är befogad, att ingen katastrof hänt eller ska hända. Detta kan ske genom att återkommande fråga andra eller att planera och kontrollera saker, relationer och händelser. Oron är ständigt mer eller mindre närvarande och ger inte sällan sömnsvårigheter och fysiska symtom som huvudvärk. Oron kan ta över ens liv och kan leda olika undvikanden, vilket inte minst reducerar livskvaliteten.

Ibland ställs man inför situationer som står utanför ens kontroll eller möjlighet att påverka. Det kan exempelvis handla om att ha varit med om en olycka, att bli uppsagd, att förlora en närstående. Man kan då reagera med en krisreaktion. I ett sådant läge kan det vara bra att få stöd för att komma vidare och återfå balansen i livet.

Ungefär 10% av alla människor har någon gång fått en panik-attack, runt 2-5% utvecklar paniksyndrom. Panikångest är ett uttryck för en extra stark och intensiv rädsla som har sin bas i kroppsliga reaktioner. I grunden handlar det om att uppleva en stark rädsla, som i sin tur sätter igång den sk fight-flight mekanismen. Denna mekanism är till för att vi människor ska vara beredda att antingen fly eller slåss mot den fara vi möter. Ökat blod-tryck, ökad puls och en snabbare andning är några symtom bland fler som just är till för att göra oss beredda att klara av faran.

Ångestpåslaget sätts igång extremt snabbt och brukar av många beskrivas som en blixt från klar himmel. Det är mycket obehagligt och man kan ha tankar om att dö eller bli tokig eftersom symtomen känns som om det är så (yrsel, kvävningskänslor, hjärtklappning).

Man vet oftast med förnuftet att de faror som triggar panikångesten är orealistiska. Men för att inte ta risker börjar man undvika situationer, platser eller sammanhang för säkerhets skull. Det kan t ex vara bussar, hissar, torg eller andra platser där man inte tror sig få hjälp eller kunna komma ifrån vid en panikattack. Detta undvikande kallas Agorafobi. Det är mycket vanligt att de som lider av paniksyndrom även Agorafobi.

En viktig distinktion görs mellan paniksyndrom och panikattacker. Paniksyndrom innebär att man får ångest för att man är rädd för själva panikångesten. Panikattacker i sin tur kan man få på grund av rädslor för andra sammanhang som det är i t ex social fobi. I det fallet är man mer rädd för vad människor ska tycka om en när man får ångest än rädd för själva obehaget som panikångesten ger.

Panikångest kan komma även före man befinner sig i en farofylld situation. Bara tanken på eller oron inför att få panikångest kan sätt igång processen, vilket kan liknas vid förväntansångest.

Relationer kan ibland vara svåra att hantera. Ett exempel på detta är uppemot vartannat svenskt äktenskap spricker. Relationssvårigheter uppkommer inte bara i parrelationer. Det kan lika gärna handla om problem med vänner, närstående eller kollegor på arbetsplatsen.

Kommunikationsbrister, felaktiga föreställningar, destruktiva beteendemönster och felaktiga förväntningar är bara ett axplock av flera faktorer som minimerar chanserna att vidmakt-hålla en relation. Detsamma kan gälla att få till stånd en relation över huvudtaget.

Ungefär 16% av befolkningen är besvärade social ångest som är en mildare form av social fobi. Runt 2% lider av social fobi. Social fobi har sin grund i en oro och rädsla inför att stå i centrum för andras uppmärksamhet, att bli granskad och bedömd. I en del fall handlar det om prestationssituationer t ex att redovisa en uppgift, i andra om sociala situationer rent allmänt t ex att gå på stan.

Vanligtvis ställer man för höga krav på sig själv relaterat till andra eller har en förvrängd bild av sig själv hur man bör vara. Man kan t ex vara rädd för att andra ska se att man är nervös, vilket i sin tur gör att man blir nervös.

Fobin har en stark inlärningskomponent. I takt med att man undviker sociala situationer allt mer, förstärks fobin. Ofta gör man saker eller har med sig saker sk säkerhetsbeteenden som man tror ska underlätta situationer. Även dessa vidmakthåller fobin. Det är ganska vanligt att de som lider av social fobi också upplever panikattacker i social sammanhang.

En rekommenderad bok att läsa mer i är Social fobi av Anna Kåver.

Ungefär 7-15 procent av befolkningen utvecklar någon gång under livet en specifik fobi. Det kan t ex gälla fobi mot objekt, djur, eller speciella utrymmen. Specifik fobi är en ut- talad, bestående rädsla som är starkt överdriven samt orimlig och som uppkommer när man ställs inför en specifik företeelse eller situation.

När man utsätts för det man fruktar leder det oftast till ett mycket starkt obehag och ångest. Autonoma nervsystemet aktiveras för att man ska vara beredd att antingen fly från eller slåss mot det som upplevs som hotfullt. Kroppsliga reaktioner kan t ex vara hjärtklappning, svettning och förhöjd puls och dessa reaktioner kan bli såpass starka att det leder till en panikattack. Vid en specifik fobi undviker man ofta det som aktiverar rädslan, vilket oturligt nog leder till att man vidmakthåller problemet.

Kortvariga stressperioder ingår i livet och är inte heller farliga för oss. När stressperioderna däremot är längre och det inte ges tid för återhämtning påverkas vi negativt på flera plan, både fysiskt och mentalt. Det man idag benämner som utbrändhet eller utmattnings-depression kan vara resultat av långvarig stress.

Några vanliga symtom är en känsla av att ständigt vara tidspressad, ha koncentrations-svårigheter, minnesstörningar, vara lättirriterad, och gråtmild. Man kan få kroppsliga besvär med mage, uppleva smärtsensationer, få förhöjt blodtryck, hjärtklappning eller yrsel. Sömnsvårigheter eller sömnrubbningar kan också uppstå. Man kan också reagera med depress-ion. Stress kan ses ur ett livsstilsperspektiv och många gånger får man se över hela sin livssituation. Det kan beröra arbete, privatliv, fritid såväl som eventuella psykologiska problemområden t ex ångestbesvär, relationsproblem eller annat man behöver förändra.

Ungefär 2-3% av befolkningen lider av tvångssyndrom. Syndromet innebär att man får påträngande ångestskapande tankar om olika typer av katastrofer. Det exempelvis handla om rädsla att skada någon, eller att bli smittad av något. Tankarna kan också upplevas som en impuls. För vissa spelar magiskt tänkande en stor roll.

För att reducera det obehag tvångstankar ger känner man sig tvingad att utföra någon ritual eller handling eller tänka på något annat. Det kan t ex handla om att man upprepar ett beteende i timmar tills det känna precis rätt, att man tvättar sig om och om igen utan att känna sig ren, att man måste placera saker i en viss symmetrisk ordning. Ett annat exem-pel är att upprepat tänka på speciella siffror. Vanligtvis leder tvångssyndromet till att man undviker vissa situationer. Det kan vara mycket handikappande för den som lider av det och det är ganska ovanligt att tvångssyndrom går över av sig självt.

Läs mer om tvångssyndrom/OCD på Svenska OCD-förbundet Anankes hemsida www.ocdforbundet.se

En rekommenderad bok om OCD är ”Nycklar på bordet” av Susanne Beijerot.